Fram tills att jag var 12 år gammal bodde vi grannar med familjen Andersson i Bankeryd. Jag och Magnus var skitbra lekkompisar, och hans föräldrar Ulla och Lasse ställde upp i vått och torrt. Sen flyttade familjen Svensson till Habo, men kontakten med familjen Andersson bestod, om än i något reducerad intensitet.
I min egen familj är intresset för att åka till Svalbard just svalt. Därför blev jag extra glad när Ulla och Lasse bestämde sig för att åka hit några dagar i slutet av juli. Det var gott att ha några typer på besök som man känner väl och känner sig supertrygg med. De hängde med mig på guidad tur på Sarkofagen, vi käkade middag på KROA och drack kaffe i naustet. En dag var vi på båttur tillsammans. De blev väldigt fascinerade av Svalbard, och de fick i uppdrag att försöka smitta av sig lite av intresset och fascinationen till min gamla mor.
Det var fint att se Svalbard med deras bankerydsögon. Det gör att jag förstår lite mer av mina upplevelser här. Det känns också fint att koppla ihop olika delar av mitt liv med varandra. Barndomens äventyr i Bankeryd och nutidens äventyr på Svalbard, blir ihoplänkade.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar