Till min stora glädje fick jag ledigt tre hela dagar när Maria och Lena var på besök. Alltså kunde vi dra iväg på en hyfsat ordenlig vandring på tre nätter och fyra dagar. För mig var det väldigt skönt och välbehövligt att få ett avbrott i jobbandet och lite miljöombyte. Och väldigt trevligt och gott att spendera tid i goda vänners lag. Vi började turen med att ta tåget till Vassijaure, som ligger några stationer väster om Abisko. Därifrån gick vi upp i dalen Kärkevagge. Längst in i dalen ligger Trollsjön, som sägs vara Sveriges klaraste sjö. Det var verkligen en väldigt speciell och intensiv blå färg i den där sjön. Jag har faktiskt aldrig sett den färgen förut i naturen. Eftersom Kärkevagge slutar med branta klippsidor styrde vi kosan ut ur dalen igen, och tältade i dess nordliga ände istället. Dagen efter klättrade vi upp till Låktatjåkka, som är Sveriges höst belägna turiststation. Jag överdriver inte när jag säger att våffellukten kändes på flera hundra meterns håll. Vi var trötta och blöta efter 600 höjdmeter i motvind och regn, så de berömda Låktatjåkkavåfflorna och den varma chokladen med grädden smakade underbart gott. Efter måltiden gick vi en timme till och satte sedan upp tältet vid en liten sjö. Nästa morgon letade vi oss upp ytterligare några höjdmeter, passerade en liten glaciär och nådde till slut vandringens högsta punkt. Snöfälten, vinden, molnen och kylan gjorde att det kändes ganska vintrigt. Turen fortsatte ner i Kårsavagge, och vi kunde precis skymta den stora glaciären bakom de låga molnen. Vi passerade den turkosa sjön i dalen och kom fram till Kårsavaggestugan där vi slog vårt sista läger. På fredagen fick vi äntligen lite sol, och den sista biten ner i Abiskodalen och nationalparken kändes lätt att gå. Det kändes riktigt gött att mör i kroppen komma "i mål" på turiststationen. Att vår fina tur var slut kändes dock tråkigt, och jag hade redan lust till nya äventyr. Jag tänkte på min kompis Marie som brukade ha en "sörjedag" efter att varje bra tur var till ända. Kvällen avslutade vi med en härlig middag i Marias och Lenas stuga, och med en underbar bastu på stranden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar