Wrangla? Ska vi wrangla?

Denna termin har jag höjt ambitionsnivån när det gäller studierna. Förut när jag läste naturgeografi hade jag schemalagd undervisning i genomsnitt 9-16 varje dag. Det var bra på så sätt att jag la ner lagom mycket tid på skolan. När jag så började läsa humanekologi i våras fick jag erfara skillnaderna mellan de olika fakulteternas budgetar; naturvetenskapliga fakulteten är relativt rik, humanistiska fakulteten är relativt fattig. Detta resulterar i att man som humanekolog för nöja sig med 2-3 föreläsningar à 2 timmar per vecka, och alltså själv i mycket större utsträckning får ta ansvar för att lära sig något. Visst lärde jag min något under vårterminen, men nu i efterhand önskar jag att jag hade lagt ner liite mer tid på att faktiskt läsa kurslitteraturen. Därför har jag nu tagit lite tuffare tag i mig själv, och satt som mål att sitta på bibblan och läsa mellan tio och fyra varje dag. För att få sällskap, och ökad inspiration har jag försökt dra igång en liten läsgrupp bland mina kursare. I början var det lite trögt, men nu är vi en fem stycken som brukar sitta och ”wrangla”, som det heter med det nymyntade uttrycket. Upplysningsvis kan jag tillägga att biblioteket där vi sitter heter Wrangelbiblioteket.