I sommar blir det segling!

I slutet av juli ska jag segla från norra Tyskland till Malmö i en gammal segelskuta! Havet och båtar har jag alltid tyckt om, vilket säkert till stor del beror på att jag har varit i sommarstugan på Getterön utanför Varberg nästan alla somrar i mitt liv. Där blev det visserligen inte så mycket segling, men väl båtåkning i familjen lilla motorbåt. Mina segelbravader började med att jag fick följa med bästisten Ylva på hennes familjs segelturer. De hade en ganska stor segelbåt, som dock var av plast. Vi seglade en del i Vättern, till exempel från Bankeryd till Visingsö. En gång gick vi Göta kanal från Karlsborg till Sjötorp och en annan gång fick jag vara med och segla tvärs över Vänern och gå Göta älv till Göteborg. Det hela skedde med skräckblandad förtjusning, och det är nog något jag fortfarande känner om segling. Det ÄR läskigt när båten lutar och det blåser mer än 10 sekundmeter och jag har en väldig respekt för havet som är så ofattbart stort, djupt och mäktigt. Och det ÄR så gött att befinna sig ombord på en segelbåt, att färdas med hjälp av vinden, att utsätta sig för sol, vind och salt. Jag tycker om idéen att färdas sjövägen till en plats, istället för att flyga. Först då kan jag börja förstå och greppa hur långa avstånd egentligen är, att jordens yta består av väldigt mycket vatten och att öar verkligen ligger därute i havet, och inte bara är en grön prick på en karta. Denna känsla förstärks om jag dessutom själv har hjälpt till att manövrera båten, att sätta segel, styra och navigera. Mina favoritbåtar är gamla segelskutor av trä. Jag har en romantisk bild av sådana båtar, associerar till pirater, Pippi Långstrump och shanties. Första gången jag seglade skuta var på Nordfjord Folkhögskola och då gick färden från Bergen till Färöarna och tillbaka till Norge. Andra gången var förra sommaren när jag var med på Fältbiologernas segling med T/S Britta. Då seglade vi i skärgården utanför Uddevalla och Lysekil. (Foton från dessa skutseglingsturer finns på mitt webalbum). Och nu i sommar är det alltså dags att segla skuta igen! Seglingen arrangeras av Fältbiologerna och jag är själv med och ordnar en del. De senaste veckorna har jag lagt ganska mycket tid på projektet, genom att till exempel skriva bidragsansökningar, sprida information och fixa en blogg (kolla gärna, det finns en länk till höger). Jättekul tycker jag att det är. Att organisera saker är verkligen min grej :)